Kerstin ♥

Den 16 december kl 21.15.

Omgiven av nära och kära i min systers hem somnade mor in så lugnt och fridfullt.

En lång kamp är över.

Och att farsan väntade i sovvagnen på andra sidan tror vi på.

Sov i ro lilla mamma.

En lisa för själen

Linnéa är en härlig unge och hon har en otrolig förmåga att få mig på gott humör.

Det är min Helsingborg-vecka nu, då jag sover hos L medan hennes pappa jobbar natt.

Jag frågade L om hon ville att vi skulle  baka lite pepparkakor till jul - och det ville hon.

Så vi gick ner till Coop för att inhandla ingredienser till pepparkaksdegen,

Linnéa gick bakom mig med sin lilla kundvagn, medan jag yrade runt efter sirap, smör, kryddor, vetemjöl mm.

Så passerar vi en stapel med röda bukar fyllda med pepparkakor och Linnéa utropar:

 "Farmor, är det inte enklare om vi köper en så'n där!"

Jag skrattade så tårarna rann, men

nix pix, vi köpte ingen burk, så i eftermiddag ska här bakas!

Själv är bästa dräng!

Efter mycken möda och stort besvär, har jag nog lyckats lösa mors resa till Skåne.

Har t o m två alternativ att välja mellan.

För det första har jag bråkat med Statoil och nu låter de mig hyra en bil!

För det andra, och det alternativet är troligast, har jag varit i kontakt med Eksjö kommun och bett att de snabbutreder en beviljan om färdtjänst och sedan beställer en bårtaxi. De lovade att göra allt de kunde (och lite till).

Nu är jag helt slut i rutan, men ganska nöjd.

Hur svårt kan det vara?

Min mor är ganska dålig, men mest är hon gammal, ensam och ledsen.

Min kära syster har erbjudit henne att komma ner till Skåne och bo över jul och nyår åtminstone.

Jag har erbjudit mig att komma upp och hämta henne.

Först tänkte jag att vi kunde ta tåget, men mor orkar/vill inte åka tåg, med alla byten det innebär.

Då tänkte jag hyra en bil, men eftersom jag, av ovidkommande skäl, inte har något kreditkort gick inte det. Inte ens om min medpassagerare betalade med sitt kreditkort.

Nu har jag försökt låna bil, men icke sa nicke... alla är så beroende av sina bilar att de inte kan vara utan dem ett dygn.

Ledsen, arg och besviken!

KOLAKAKOR

Superenkla och jättegoda :)

200 g smör

1,75 dl strösocker 

1,5 msk vanijsocker

2 tsk bakpulver

2 msk ljus sirap

5 dl vetemjöl

Låt smöret bli rumsvarmt.

Sätt ugnen på 175 grader

Använd händerna till att blanda ihop alla ingredienserna till en formbar smet.

Dela i 4 delar och rulla ut till längder, ca 40 cm.

Lägg längderna på en smord plåt och grädda mitt i ugnen 18-20 min = gyllene färg.

Låt svalna ett par minuter och snitta sedan längderna diagonalt.

Låt kakorna kallna på galler under bakduk.

Jag gråter

Nu har jag i över en veckas tid lyssnat på debatten om vanvård av äldre.

Vad de flesta tycks vara upprörda över är att någon idiot har tjänat stora pengar på vården, 

inte över att det faktiskt ligger gamla människor som far illa... i detta nu! 

"Vi accepterar inte vanvård i statsfinansierad verksamhet" säger politikerna.

Nähä, och var gör ni det då? Accepterar vanvård?

Fan... allt handlar om pengar, pengar, pengar. 

Vart har humanismen tagit vägen? 

Fy f-n

vad jag har haft ont i ryggen!
Mycket värk har jag varit med om, men det här tog nog priset!
Kunde inte sitta, inte ligga, inte stå, inte gå utan att det högg som knivar.
Och hade jag väl kommit ner i sängen, i soffan, på toastolen var det näranog omöjligt att ta sig upp igen.
Vad hade jag nu gjort för att "förtjäna" detta? Ingen aning!

Tur att jag har Olle här annars hade jag inte klarat mig. Han nästan slog knut på sig själv för att vara mig behjälplig - och jag bara snäste och var allmänt otrevlig. Stackars pojk! Men, han är inte bara snäll och hjälpsam, han är jäkligt förstående också och tog inte så illa vid sig (sa han).

Nu börjar det lätta och jag känner bara en dov molande värk, men det är jag ju van vid att ha, så jag står ut.

Om en vecka går jag in i intensivfasen av behandlingen på smärtkliniken. Jag både fram emot och fasar lite för dessa fem veckor, då jag ska koncentrera mig till 100% på Carina.
En läkare uttryckte det som att vi ska lära oss "bli vän" med smärtan! Helvete heller, smärtan kommer ALDRIG att bli min vän, men jag ska försöka lära mig att leva med den ändå. Ungefär som med en påträngande granne, som man ju inte direkt kan be dra åt helvete, utan för husfridens skull får stå ut med, och försöka hålla kort!
Det handlar om acceptans tror jag.

SILVER DIGGER on stage

Var på en fin konsert med dessa härliga killar på scen!

Daniel Falk, Johan Falk och Niklas Thomasson

you're simply the best

På tal om Ullared

Idag är Emil med sin flickvän och hennes familj i Ullared - detta mecka i Halland dit varenda svensk tycks vallfärda någon gång i livet, och många flera gånger om året(?).

Själv är jag inte "frälst", jag var där för första och hittills enda gången för ca 10 år sedan och det gick till så här:

En granne till mig, som jag umgicks lite med, blev änka. Under mannens sjukdomsperiod försökte jag var behjälplig och stöttande, och detta ville min granne sedan visa sin tacksamhet över. Så en dag, ett par månader efter mannens begravning, kom hon till mig och sa att hon ville bjuda mig på en resa. Jag fick bestämma vart. Jag hade precis diskuterat Ullared med några andra personer och påpekat att jag aldrig varit där (och egentligen inte hade någon längtan dit heller), så jag kläcker ur mig, på skoj, ULLARED! Och ångrar mig genast! Men då var skadan redan skedd, för min granne blev jätteglad och lovade att dit skulle vi resa så snart som möjligt. Så blev det också, och visst hade vi en trevlig dag, men det kunde vi ju haft på tex KRETA också - hehehe

NOT

Hej från Småland

Ja, nu har jag varit hemifrån i 3 veckor och minst en vecka till lär det bli. Så här mycket sammanhängande  tid har jag inte tillbringat med min mor sedan jag bodde hemma på 70-talet. (Och knappt då heller för den delen.)  Tidigare har jag inte stått ut mer än högst en vecka i taget, men nu går det ganska bra. Utan att gå in på detaljer kan jag säga att vi är väldigt olika, min mor och jag, vi är som natt och dag. Och jag har väl irriterat mig mer på henne än hon på mig, trots att jag anser mig vara den toleranta av oss.

(Kerstin i Nässjö)

Igår var vi en sväng till Nässjö, staden där jag tillbringade mina första 10 år (sedan flyttade vi till Malmö). Jag har inte så många minnen därifrån och några igenkännande aha-upplevelser fick jag inte igår heller. Mycket är omändrat och inte alls sig likt, eller så minns jag fel, som min mor brukar hävda. Jag kommer i alla fall ihåg att jag lekte och busade mycket med mina kusiner, Krister och Mikael, som bodde grannar med oss. Men dem har jag knappt sedan dess.

Jag har bestämt mig för att till nästa sommar försöka samla släkten. Mor har 7 syskon och jag en hel drös med kusiner och kusinbarn. Jag har räknat ut att om alla kommer, med sina respektive, blir det närmare 100 personer. De flesta bor här i Småland men de verkar inte ha någon vidare kontakt med varandra, utan att för den skull vara osams, och alla man träffar säger samma sak "vi borde samlas och ses så länge alla är i livet". Så nu känner jag mig manad att ta tag i detta! Nu ska det bli av! Wish me luck!

På resande fot

I morgon åker jag till Helsingborg  för att mysa och ha trevligt
med mitt lilla barnbarn och sönerna.

Om vädret tillåter ska vi ta en tur till Ven en dag.
Jag har, skam till sägandes, aldrig varit där så det ser jag mycket fram emot.
Man kan hyra cyklar och ta sig runt ön för egen maskin,
men om jag känner mitt knä rätt föredrar det häst och vagn :)

Hoppas även på soliga dagar så vi kan bada i havet.
Åh vad jag har längtat efter det!
Förra sommaren drogs jag med ett elakartat bensår och kunde inte ens doppa mig -
och som jag led - jag som älskar vatten!
Men det ska jag ta igen i år, med råge!

Från Helsingborg åker jag upp till Småland igen, till mor i Eksjö -
och blåbärsskogen.
Hur länge jag stannar där vet jag inte.
Har inget att passa här hemma förrän i augusti. 

Så en skön fortsättning på sommaren till er alla! 
So long!

Hemma

Jaha då var man i Skåne igen, efter drygt en vecka i Småland, närmare bestämt i Eksjö, där min ömma moder bor.

Början gick i moll och finalen i dur - beträffande vädret alltså. Midsommarhelgen mest regnade bort, men sedan blev det bara bättre och bättre = soligare och varmare. Det är så vackert i Eksjö, en riktig idyll. Och tänk att kunna gå genom stan och på vägen plocka 7 sorters vilda blommor! Det gjorde jag på midsommarafton, för att lägga under huvudkudden.
Men sedan glömde jag dem på bordet så det blev ingen dröm om någon tillkommande - så jag får väl vara singel ett tag till då.
Fast, som jag sa till min mor, jag vill hellre ha en bil än en karl! "Va? En bil med en karl i?" Nej nej nej! En egen (tom) bil!!

Hemresan blev lite av ett äventyr. Hade i god tid bokat och köpt biljett till tåget. Skulle resa redan kl 8 på morgonen för jag hade en tid att passa i Lund kl 13.
Döm av min förvåning och förfäran, när jag kommer till Nässjö och tåget är inställt - och ersatt med buss! Dessutom skulle bussen inte köra inom Hässleholm, där jag tänkt byta tåg, utan först skulle den till Alvesta och sedan direkt till Malmö!
Okej, jag kan byta Malmö istället, tänkte jag. När beräknas vi vara i där då? Kl 13! Så jag missade naturligtvis mitt möte. Plus att jag hade jäkligt ont i kroppen av att ha suttit still i nära 5 timmar. Förbaskade SJ!!!

När jag satt där på bussen och hade som värst ont i ryggen tänkte jag att jag är för snäll. Jag skulle ha krävt taxi för att hinna till mitt (superduper viktiga) möte - eller åtminstone att få bli avsläppt i Hässleholm, dit min biljett var ställd.
Men nästa gång (för den lär komma).... då ska jag morska upp mig!

Eller till nästa midsommar plocka 7 nya blommor, lägga dem under kudden denna gång och drömma om en Volvo... eller en SAAB... eller en Fiat eller... en egen vilken bil som helst!

Rolig post!

Den här cd:n kom i brevlådan. Det var min käre Johan som nog tyckte att morsan behövde piggas upp lite. 

Och som jag har skrattat! Jag bara älskar Hasse&Tage, Monica Zetterlund, Lena Nyman och Gösta Ekman.

Förr, för länge länge sedan, brukade jag köpa LP-skivor med Hasse&Tage och ge min pappa i julklapp. Sedan satt vi hela julhelgen och lyssnade och skrattade och sjöng med - för vi lärde oss snabbt det mesta utantill. 

Och faktum är att jag fortfarande kom ihåg mycket ... Så nu jag har sjungit mig hes till O vad en liten gumma kan gno, elektrisitetsvisan, donna Juanita, sov lilla Totte m fl.

Nog blev jag uppiggad alltid!

Kärlek

Linnéa och jag var på väg till dagis när hon, apropå ingenting, frågar:

"Farmor, är du ensam?"

Lite perplex över den rättframma frågan, svarar jag: "Ööhh...nja...ja...jo."
"Farmor, du är inte ensam" säger då Linnéa och så pekar hon på sig själv.
Jag blev så rörd så tårarna börja trilla.

Igår, när jag skulle åka hem, skulle Linnéa och hennes pappa åka med bussen åt motsatt håll. Jag står på "min" sida av torget och väntar på bussen, lite sorgsen över att behöva skiljas från den lilla familjen. Då ropar Linnéa så det ekar över hela busstorget: "Farmor! Jag kommer att sakna dig!"

Barn är sannerligen den allra bästa terapin.

PIGG SOM EN 100-ÅRING

Visst är det lite lustigt med en stad, vars innevånare inte är mycket yngre än själva staden.

Eslöv. i folkmun även kallat "Käppastan" (eftersom det bor så mycket gamlingar här), fyller 100 år i år. 

Det har och ska under året firas på diverse sätt. 

På nationaldagen kommer kungen tex... bara det ni!

Men idag ska den stora folkfesten gå av stapeln. 

Då ska allt tas igen och Eslöv förvandlas från " Sveriges tråkigaste stad" till något (mycket?) roligare. 

Idag ska det firas på gator och torg med... 

ja, med vad då? 

Ursäkta om jag låter som "negativa Rune" men jag har läst programmet och blev inte särskilt imponerad.

Det "hippaste" de kunde komma på var att ta hit Bo Kaspers,
 förvandla min gata till "Världens längsta gatumålning",

ha en matgata med burgare, pizza, munkar och älgkebab
och en Friskis & Svettis uppvisning - spännande.
Ja och lite till - man kan visst få testa en liggcyckel hos Trampkraft.

Jo då, jag ska ut och kolla på kommersen, och kanske har jag ändrat uppfattning till kvällen - jag tillhör ju själv snart det "gamla gardet" ;)

 

Det var bättre förr...

Årets första jordgubbar

blev jag bjuden på i söndags, på Mors dag.

Åh så underbart goda de var. 

Hoppas det blir en riktig jordgubbs-sommar i år - 

kan aldrig äta mig mätt på dessa goa bär.

Garnaffären i stan har under hela maj månad reat ut (nästan) alla sina vintergarner,

så jag tog med mig Emil dit för att han skulle få välja garn till en tröja.

Det hade jag lovat honom efter att ha stickat en till Olle.

Utan att tveka valde han detta:

Ett mycket fint isländskt ullgarn i en härlig färg.

Det var typiskt nog inte rea på detta garn, men Emil blev så förtjust i färgen, och just den färgen fanns inte i något annat garn, så jag köpte det ändå. 

Vill ju att pojken ska bli nöjd :)

Men det projektet får vänta ett tag, har ju lite annat på gång för tillfället - för er som kommer ihåg min lilla tävling.

A'jö

Ricky Bruch

När jag gick i nian, i början på 70-talet, var en kompis storasyster tillsammans med Ricky Bruch. (De fick senare en dotter ihop, men det är en annan, sorglig, historia).
Ricky bodde granne med vår skola och min kompis hade till uppgift att på lunchrasten handla åt den store idrottsmannen. Ibland följde jag med henne, som bärhjälp. Det var inte lite han skulle ha - flera kilo kött och säkert 5-6 liter mjölk - varje dag! Så var han också en stor man, på många sätt.

Nu kan man undra varför han inte kunde gå och handla själv, då tyckte man bara att det var spännande. Han var ju så rolig och charmig och generös. Och, fram för allt, en "riktig kändis"!

När jag flyttade till Löberöd , gick ett rykte att Ricky, som bott utanför byn ett tag, nästan försatt byns ICA-handlaren i konkurs. Ricky kunde ringa och beställa hem mat och dryck mitt i natten och fick det också levererat på studs. Men han var visst inte så noga med att göra rätt för sig. ICA-handlaren såg dock emellan fingrarna med detta - Ricky var ju ändå en världsberömd idrottsman och det var väl en stor ära att få serva honom - liksom vi tonårstjejer tyckte på den tiden.

Hej då Ricky - min ungdoms hjälte.

Tävling

cicci lottar ut den här boken.

Jag är med och tävlar. 

Var med du också!

ny favorit

Min lägenhet doftar ljuvligt

en helt (o)vanlig torsdag

Den här underbara buketten fick jag igår av en granne - 

bara för att...

Jag blev så glad!

Ändå gladare blev jag sedan när fina Sandra kom på besök:

Så bra kan en helt vanlig torsdag bli!

ang min lilla tävling

Resultatet lär vänta på sig....

Linnéa  fick, i ett obevakat ögonblick, syn på sticket och tänkte nog att hon skulle hjälpa farmor lite.  

Men är man 4 år och ivrig som få, har man inte riktig koll på stickorna.
Det blev inte så bra, om jag säger. 

Jag får börja om, inte mer med det :)

F ö har helgen varit fin-fin. 

Vädret har varit med oss och Linnéa har strålat ikapp med solen.

På lekplatsen hittat hon två nya kompisar och de lekte och lekte och lekte, (tills jag tröttnade och ville gå hem).

Det är så härligt att se ungar, hur lätt de finner varandra. 

Någon frågar "ska vi leka" och sedan är de i full gång.

Linnéas idol, Eric Saade, på TV= fullkomlig lycka.

Hon kämpade stenhårt för att hålla sig vaken så hon fick se hans bidrag.

När han sedan knep tredje platsen sov min lilla hjälpreda sedan länge.

Gissa

slutresultatet!

ALLA som gissat rätt vid arbetets slut vinner ett litet pris :)

Inte så svårt va? Men Lycka till!

Lycka är

att gunga högre, högre, högre 

ljuva 50-tal

Inspirerad av  Doris lista om 60-talet, har jag gjort en lista om det ljuva 50-talet - mitt årtionde.

*Sveriges befolkning passerar 7-miljonersstrecket.

*Socialdemokraterna styrde landet.

*Den lagstadgade svenska semestern är tre veckor per år!

*Den första offentliga televisonsvisningen i Sverige äger rum i samband med Nobelfesten 1950.

*Humle och Dumle var ett av Sveriges Televisions första barnprogram.

*Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul, visas för första gången i svensk TV.

*Första Domusvaruhus öppnas av KF.

*Mjölk börjar säljas i Tetra Pak istället för flaska.

*Djupfryst apelsinjuice från Florida lanseras i Sverige 52

*Genombrottet för glassen i Sverige sker under den varma sommaren 1955.

*Keso är en nyhet i affärerna, liksom Frost flakes

*Hamburgaren har premiär i Sverige

*Estrella blir först i Sverige med att tillverka chips och popcorn 57

 *Malmö FF vinner Allsvenskan 1951, utan att förlora en enda match.

*Det nya poliovaccinet börjar prövas i Sverige.

*Den nya svenska uppfinningen pacemaker opereras in f f g.

*Rockmusiken tog sina första ackord under 1950-talet. 

Elvis Presley och Tommy Steele var kungar!

*Det första svenska musikradioprogrammet för ungdomar, Spisarparty, börjar sändas.

*Begreppet tonåring lanseras i början på 50-talet.

*Bilden av "den svenska synden" började sprida sig över världen.

*IKEA lanserar monterbara möbler i platta paket.

*Sverige avskaffar aga i folkskolan.

*Sexualundervisningen blir obligatorisk.

*Skogsmulle skapades 

*Sveriges första kvinnliga poliser börjar tjänstgöra i Stockholm.

*Den svenska motboken avskaffas efter 40 år.

*Svenska folket röstar i en folkomröstning nej till högertrafik.

och så här fina bilar körde folk runt i

 *Disneyland öppnar i Anaheim, Kalifornien.

*Barbiedockan presenteras i USA.

 och mycket mycket mer....

På påskafton

blir det rock'n'roll

Då kommer alla dem jag gillar allra mest!

Jag tror

att min dator sjunger på sista refrängen. Den beter sig väldigt lynnigt. Ibland vill den inte alls som jag vill, för att däremellan vara hur snäll och beskedlig som helst. I går kväll kom jag inte ut på nätet - den "orkade" inte, och så slutade musen fungera... Hjälp vad frustrerad jag blev... såg långa gråa dagar framför mig, utan min älskade dator.

 Nu fungerar den fint och jag håller tummarna för att den vill vara med ett tag till. Har verkligen inte råd  med någon ny just nu.

Barbiehelg

Nyss hemkommen från Hbg. Har varit och lekt med Linnéa medan hennes pappa var ute och förlustade sig.  (Det är honom väl unt, han jobbar häcken av sig på Findus på helt okristliga tider.)
Linnéa blev glad för barbiekläderna jag stickat, så vi lekte med barbie mest hela tiden.
Linnéa var regissör och jag fick göra som hon sa ;) Det handlade mycket om kärlek och bröllop, med inslag av otäcka, läskiga monster.
Fantasin var det då inget fel på, jag hade lite svårt att hänga med i svängarna ibland  :)
När vi inte själva lekte tittade vi på film - om och med barbie.

Så här såg min egen barbiedocka ut när jag var liten. En av de första, med kort rött hår, och ganska ovanlig har jag förstått - värd en slant på barbiemarknaden. Den övertogs sedemera av min 9 år yngre lillasyster, som av någon outgrundlig anledning skalperade henne.

Om man inte har något annat att hitta på

kan man alltid sticka en barbieklänning.

Jag fick en idé!

Förr gjorde friska pojkar, och en del flickor, allmän värnplikt. Där fick de lära sig att ta ihjäl fienden (förskönat, försvara sig mot angripare).

Nu är detta avskaffat, och det kan man tycka vad man vill om.

SÅ, för att göra en samhällsinsats och rädda liv, tycker jag att man borde införa allmän BLODGIVARPLIKT.
Sverige lider akut brist på blod, vi får, för dyra pengar, köpa från bl.a Finland.

Många tycker nog att detta bör vara frivilligt, men hur många nekar blod om de själva behöver? De fåtal som gör det av religiösa skäl tex, kan väl få slippa lämna av samma skäl.
Det är ju bara friska, noggrant testade personer som får bli blodgivare - vad har de att frukta?
Formerna för hur detta skulle fungera går säkert lätt att lösa.

www.geblod.nu.

Det var min idé - bra eller jättebra?

Om väggar kunnat tala...

  bild av Carina Kågström

påsk-socka

-

nu ska jag bara gör en till :)

Haur du sitt malme haur du sitt vaaarden.

En bekant till mig, som bor i Singapore, berättade att han blivit serverad en kaka med fisk i, fick till svar:
Ah du på Möllan har jag köpt godis med fisk i.
Inget imponerar på en äkta Malmöit ♥

Möllevångstorget

Som sagt...

tååålamod.

Efter att ha varit iväg i en vecka, var katten som tokig när jag kom hem. 

Hon började med att skälla ut mig efter noter, hon sprang runt benen på mig och jamade i högan sky. När jag ville klappa henne satte hon bara nosen i vädret och gick därifrån. 

Sedan var hon ju tvungen att spana in alla nya grejer jag hade med mig hem - inget till henne dock och det surade hon över. 

I ett obevakat ögonblick tog hon mitt nya garn och sprang runt med det tills garnet gick av... sedan for hon in i sovrummet och välte ut tvättkorgen... upp i fönstret och ner med en blomkruka... tillbaka in i vardagsrummet för att vässa klorna på soffan (strängerligen förbjudet)... därefter satte hon sig på tangentbordet och vägrade flytta på sig... och så där höll hon på tills både hon och jag var helt utmattade. 

Välkommen hem, matte!

(naaaw, matte älskar dig också Kokos)

Tålamod är mitt andra namn

Har fått för mig att jag ska sticka en sjal, alla gör ju det.

I lördags, när jag var med min svärdotter i en garnaffär i Malmö, hittade jag mönster till en svärmorssjal. Det var ju taget! Hittade även ett garn i blekrosa, 70% kamull, 30% tussahsilke. Dyrt som pocker, men jätte-jättefint.

Sedan har jag jobbat med detta mönster så jag nästan blivit tokig. Tror jag har börjat om säkert 30 gånger innan jag fick rätt på det. Nu äntligen börjar det likna något!

-------------------------

Idag fick jag ett paket med posten. I det låg en härva handmålat ullgarn. Det är lite skarpare i färgerna än bilden visar - det går i orange.

Det ska bli till ett par sockor, tror jag.

Så nog har jag att göra alltid  :)

Fångvaktare - jag?

Här sitter min "stackars" katt hela dagarna och längtar ut.

När vädret tillåter vill hon helst vara på balkongen. Hon älskar att ligga där och lapa sol.

Men nu kommer småfåglarna och bygger bo under takpannorna - jag har sett både pilfink och talgoxe - så jag vågar inte släppa ut henne.

Jag är rädd om både Kokos och fåglarna. 

Ja, fåglarna kommer nog undan hennes jakt, men tänk om hon i sin iver "glömmer" sig och ramlar ner från tredje våningen. Det vill vi inte veta av!

Så innan Kokos får komma ut igen måste jag sätta upp någon form av skyddsnät.

Jag har en väldigt "dum" balkong. Den är helt oskyddad från väder och vind. 

När jag flyttade ifrån huset tänkte jag att det skulle bli sååå skönt att slippa allt trädgårdsarbete, men så fort det börjar våras kliar det i fingrarna efter att få odla och sätta blommor. Förra året satte jag ut flera krukor med blommor och kryddgrönt, men tyvärr blåste det mesta sönder.

Så - Alla tips om tåliga växter för en blåsig, oskyddad balkong mottages med tacksamhet.

Boktips

Jag har lyssnat på denna bok som radioföljetong. Har ni inte hört den, så gör det - eller läs boken.

Så bra! Den handlar om tonårsflickan Kambili från Nigeria som berättar en skakande historia om sin uppväxt.

Jag hade inte hört talas om Chimamanda Ngozi Adichie, förrän jag började lyssna på följetongen. Nu är jag såld och vill läsa mer av denna nigerianska författarinna.

På ett antikvariat hittade jag en engelsk utgåva av En halv gul sol.

Först tänkte jag inte köpa den, att läsa på engelska är så ansträngande. Men så ångrade jag mig och köpte boken likaväl. Så jäkla lat får du inte vara, förmanade jag mig själv, så jag tar det som en utmaning.

Till we meet again

SO LONG