förd bakom ljuset

Usch vad jag känner mig lurad,
(inte bara KÄNNER, det är ett faktum)
och det av människor jag gillar och respekterar,
människor som vill ge sken av att vara
intelligenta, smarta, bildade... och empatiska.

Och jag ska bara le och låtsas som det regnar....
Jag må vara naiv och överkänslig,
fattig och ful,
(man kan knappt ha med mig i möblerade rum)
men jag är fan inte dum i huvudet!

Så...
Oops...
där tappade jag
lite av den respekten!

long time no see...

Lite uppdatering:

Till min syster.

Jätterolig att sticka i ett härligt garn (som jag f t glömt namnet på)

Gardinsömnad på löpande band, 

de här var till Johan o Anna.

till mitt sovrum.

Linnéa ville ha Hallo Kitty-gardiner - såklart;),

sagt och gjort!

En kofta i vardande till det väntade barnbarnet - som kommer vilken dag som helst :)

Men den får han vänta med till hösten, 

först vill vi ha en låååång varm sommar.

När jag inte handarbetar sitter jag vid datorn och skriver på "en liten sak",

får se om det blir något jag kan dela med mig av så småningom, det hoppas jag på.

Varannan vecka "bor" jag i Helsingborg, 

hos de här bägge coolingarna.

Och så måste jag bara visa:

 presenten från min kreativa svärdotter, ni hittar henne på fabriksgatan 

Glädje

Hittade ett jättefint tyg som jag sydde en liten gardinkappa av.

Mönstret är hämtat från en servis från 50-talet, och heter Picknick.

Tyget räckte till en liten lampskärm också,

nu blir jag så glad varje gång jag går  ut i köket. 

Annars glädjer jag mig över att våren tycks vara på väg. 

Solen skiner och det är riktigt milt och gott i luften.

Igår, den 10 januari, följde vi mamma Kerstin till sin sista vila.

Nu ligger hon hos pappa Lasse, på Skogskyrkogården i Eksjö.

Akten i Skogskapellet blev precis så ljus och fin som vi önskat,

med musik som mamma tyckte om,

bl a sjöng och spelade Johan "Somewhere over the rainbow"
så vackert och känslofullt.

Och tänk, sedan när vi stod vid graven och la våra blommor
och någon läste en dikt eller höll ett lite tal
då bröt solen fram.

Saknaden kommer.

Kerstin ♥

Den 16 december kl 21.15.

Omgiven av nära och kära i min systers hem somnade mor in så lugnt och fridfullt.

En lång kamp är över.

Och att farsan väntade i sovvagnen på andra sidan tror vi på.

Sov i ro lilla mamma.

En lisa för själen

Linnéa är en härlig unge och hon har en otrolig förmåga att få mig på gott humör.

Det är min Helsingborg-vecka nu, då jag sover hos L medan hennes pappa jobbar natt.

Jag frågade L om hon ville att vi skulle  baka lite pepparkakor till jul - och det ville hon.

Så vi gick ner till Coop för att inhandla ingredienser till pepparkaksdegen,

Linnéa gick bakom mig med sin lilla kundvagn, medan jag yrade runt efter sirap, smör, kryddor, vetemjöl mm.

Så passerar vi en stapel med röda bukar fyllda med pepparkakor och Linnéa utropar:

 "Farmor, är det inte enklare om vi köper en så'n där!"

Jag skrattade så tårarna rann, men

nix pix, vi köpte ingen burk, så i eftermiddag ska här bakas!

Själv är bästa dräng!

Efter mycken möda och stort besvär, har jag nog lyckats lösa mors resa till Skåne.

Har t o m två alternativ att välja mellan.

För det första har jag bråkat med Statoil och nu låter de mig hyra en bil!

För det andra, och det alternativet är troligast, har jag varit i kontakt med Eksjö kommun och bett att de snabbutreder en beviljan om färdtjänst och sedan beställer en bårtaxi. De lovade att göra allt de kunde (och lite till).

Nu är jag helt slut i rutan, men ganska nöjd.