Linnéa längtar efter tomten, liksom de flesta barn, och många vuxna också för den delen.
Jag sa till L "undrar om jag varit så snäll att tomten kommer till mig också?".
Linnéa fnittrade "hihi, men farmor då... han kommer ju bara till barn!"
Snopet va?
Men om nu tomten får för sig att svänga förbi så önskar jag mig.....hhhmmm... öööhhh... får se nu....jo, nu vet jag, snälla barn! Fast det har jag ju redan!
Nej, då vet jag inte. För det är väl som man säger; friska har tusen önskningar, sjuka bara en.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar